Jag smutsar ner allt.
Jag kränker er utan att ni vet om det.
Att ta ett liv för att förbättra alla andras, inte kan det vara något fel?
jag vaggar mig själv till ro. Jag finns inte i eran värld mer. Jag kan bara sitta och le åt erat elände, Jag kan bara sitta och le åt mig själv.
Jag ser mig i spegeln och jag ser hur jag sakta men säkert ruttnar bort.
söndag, juli 22, 2007
Viklåten.
skrivet av
Eliyana
@
23:23
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar