tisdag, november 13, 2007

Idag orkade jag inte hålla mig längre. varje dag i flera veckor har jag varje jävla dag fått hålla mig för gråt. Varje jävla dag har jag hållt allting inom mig.
Men idag orkade jag inte. Jag bröt ihop totalt. Och allt började när jag egentligen hade slutat.

Jag skällde ut Jonas för att Ludmila är dumihuvudet. Sa att hon borde skjutas i tinningen och att jag hatar henne och att jag skiter i allt. Jonas sa att han skulle hjälpa mig. Men det gjorde han inte. Och jag är rätt glad att han inte gjorde det också. Men jag började halvtbryta ihop. Kunde dölja det lite. Men sen sa Lucas att han och Simon måste gå och jobba. (det är ju klart att dom behövde, snälla ta det inte fel nu att jag blev arg eller något. Jag vill att ni ska göra ett bra jobb. och då vill jag hellre att ni skiter i mig. Okey?) Så jag gick ner, typ gömde mig lite för att slippa se folk och för att låta folk slippa se mig. Men se orkade jag inte mer, så jag gick bort mot toaletterna och bröt ihop totalt. Lucas kom och pratade lite med mig. Tack älskling. Du anar inte hur mycket det betydde för mig. <3 Tack för att jag orkar lyssna på mig och inte lämnade mig helt ensam. Jag sa som det var, Jag klarar inte mer. Jag orkar inte behöva ta allting helt själv. Jag kommer inte klara skolan mycket mer. Och efter ett tag behövde han gå igen. Jag sa åt honom att gå också. för jag ville hem. Gick upp för att låna telefon och ringde mamma, hon hämtade mig vid 2. Bröt ihop i bilen också och sa att jag inte klarar det och att jag inte tänker göra min redovisning på torsdag. Ska till BUP halv 5. det kommer gå skit. Jag kommer antagligen bryta ihop där också. Men kanske äntligen fattar dom då att jag inte mår så bra som dom trodde. Kanske fattar dom att dom gjorde ett dåligt beslut med att ta bort dom. Fast det är ju BUP, aldrig att dom skulle medge att dom tagit ett dåligt beslut. Jag vill träffa Lucas, jag vill verkligen vara nära honom och ingen annan. Jag vill ha honom här. Jag vill att han ska hålla om mig, och jag vill känna mig trygg igen. Jag vill att han ska vara här så att jag får se honom, så att jag får hålla om honom, så att jag får röra vid honom.

Jag drunknar i mina egna tårar.

Uppdaterad 14:47 - Ringde Nicole, behövde prata med någon annan än mina föräldrar. Tack för att du ville lyssna.

Tack för att ni finns där för mig allihop. Ni betyder verkligen skitmycket för mig <3

Inga kommentarer: