Tell the world I´m coming home.

Jag känner hur jag sakta med säkert ramlar ihop. Min rygg värker. Min nacke går knappt att vrida. jag har så ont i huvudet att jag ville skrika till alla som smällde smällare att nästa gång dom gjorde det skulle jag köra upp en i röven på dom. Jag har tappat matlusten. Jag har tillochmed slutat småäta. jag orkar ingenting. Jag har ingen kontroll över mitt humör längre.

Igår rörde Lucas mina läppar när dom var torra och jag fick fnatt och sa att han inte ska röra dom för att dom är så torra och dom blir ännu torrare om han gjorde så. Jag fick rent ut sagt panik.
Sen var jag så arg på migsjälv att jag ville bita sönder mina läppar.
Jag fattar inte varför jag blev sån. det var ju inget farligt, men jag vart jättefrustrerad och panikslagen.

Kan inte bara det här året ta slut. så att jag kan försöka få ett bättre år.
Nu har jag iallafall lite planer för nästa vecka. det känns skönt.
Kul att träffa några man inte alls träffar annars knappt.
Plus att det blir att vara i Borensberg nu imorgon på nyårsafton. Den kommer vara så mysig.