Jaha idag har jag varit arg och frustrerad hela dagen.
vaknade av att jag var förkyld och att jag hade ont i halsen, men stack till skolan iallafall. Janne var idiot på matten, jag vart så jävla arg på honom. Sen hade vi ensemble istället för kör, vilket var ett jävligt stort plus, Vi körde The Dorrs låten och jag tyckte det gick bra, behöver kanske finslipas lite men annars så. Men sen kom det till att vi skulle köra T.N.T med AC/DC och jag skulle spela gitarr, jag började nästan gråta när jag såg ackorden och hur snabbt det skulle bytas mellan dom. Jag sa direkt nej och sa att jag aldrig kommer klara det. Men envis som jag är så åkte jag hem och började försöka. Klarade refrängen, men började gråta varje gång jag kom till versen, höll på i en timma, med - spela refräng - gråta - spela refräng - gråta.. Tills jag äntligen klarade lite av versen. Nu gråter jag iallafall inte när den kommer, och jag klarar ibland att köra en hel vända. Men det är svårt. för mig. Jag kan ju inget på gitarr. Och plektrum kan jag fortfarande inte köra med, vilket betyder att mitt nagelband på mitt pekfinger knappt existerar. Men nog fan ska jag klara det. Och jag kommer var så stolt över mig om jag gör det. Är fan stolt över mig själv nu med. Fast det allra jobbigaste blir att spela för dom andra. Jag vågar inte ens köra Pixies för Lucas, bara Lucas, och nu ska jag en gång i veckan visa hur mycket jag suger inför flera från klassen, och tillslut inför skolan. Men jag ska klara det. Jag ska fixa det. Jag ska kunna fullfölja något med min skolgång, och jag ska vara så stolt över mig själv, Tycka att jag gjorde någoting bra. Jag älskar den känslan, känslan av stolthet.

Imorgon blir det linköping med klassen, en hel dag med Ludmilla. Inte kul, men men kul att göra något annorlunda iallafall.

Juste, jag har antagligen en sångroll på teatern. Hoppas att jag klara det.