Känns som om det blir värre för varje dag som går. Eller känns och känns, det är så.
Igår fick jag en halvliten panikattack.
Satt och hyperventilerade grät och skakade. Ville bara träffa Lucas, var nära på att ta en buss halv 1 på natten till honom. Men han tyckte det kändes så konstigt så det blev inget.
Så idag var jag nära på att ta 14.25 bussen till honom, men han hade säkert blivit arg och inte släppt in mig så jag sket i det också...
Om två dagar har jag varit singel i två veckor. Det är fan dom två värsta veckorna i mitt liv.
Jag har verkligen aldrig mått såhär dåligt över att det tagit slut mellan mig och någon. Och jag har ändå mått riktigt dåligt.
Sitter och lyssnar om och om igen på Ben Harper & the innocent criminals. varför?
Jo, för Lucas fick mig att lyssna på dom. Och dom är bra. Och basisten är jävligt cool. Jag älskar tjocka negrer okey?!
Och jag älskar dig, kommer nog alltid göra det. Kommer nog aldrig riktigt komma över dig. Även om jag vet att det kommer bli bättre med tiden. Men just nu skulle jag nog göra allt för att få vara i din famn igen. Jag förstår inte hur du kan ta det så lätt.
Och säg inte till mig igen att göra det bästa av situationen.
Hur kan man göra något bra av den sämsta situationen någonsin.
Pappa tvingade mig att äta förut. Nu mår jag illa. Jag ville inte ha, men han tvingade mig. hade jag inte ätit självmant hade han tryckt in maten i halsen på mig.
Nationella i engelska imorgon. Tror det kommer gå dåligt. Men jag bryr mig inte riktigt. Tror inte ens jag kommer klara skolan, bryr mig inte om det heller.
Piercing i tungan imorgon med. är väl nervös. Men med min jäval tur kommer den säkert bli as infekterad så jag måste ta ur den. Jag har inte direkt så bra tur nu förtiden.
But now I am afraid that it is just too late.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar